Jurist i Spanien

Adlibris

tisdag 19 september 2017

Emigrera del 15 - Livet i Spanien del 1

Många har frågat hur det blev efter flytten. Vad är annorlunda, trivs man här? Hur är vardagen?

Jag tänkte göra som så att jag gör några inlägg på post emigrationstemat där jag berör lite olika frågor om Spanien och sydkusten.

Vi har ju endast bott här några månader och detta är ju vad jag upplever, andra kan säkert se annorlunda på saken ur sitt perspektiv. Kanske de nedknarkade pensionärer på solkusten vi får läsa om i Expressen..haha (den artikeln har lett till en del höjda ögonbryn här nere). Dagens inlägg kommer handla om det offentliga Spanien jag möter här.

När man flyttar hit skall man ha klart för sig att byråkratin i Spanien är enormt omfattande. Oavsett om man skall köpa en bräda på brädgårn där det behövs 5 man och 4 olika stationer för att få brädan eller om man ska registrera sig på kommunens spanska för invandrare eller gå till borgmästarens kontor för registrering. Papper och stämplar överallt!

En mkt spansk sak är också alla små män som sitter bakom sina små skrivbord. Överallt är de. Vilken myndighet, byggnad eller kontor du besöker möts du ofta av en man och hans skrivbord, ibland verkar det oklart vad han gör man ett skrivbord har han och han tar ofta mkt seriöst på jobbet att sitta bakom det och säga Hola, buenos dias.

Dock är det så att saker verkar fungera överlag. Vissa saker tar ibland väldigt lång tid medans andra går enormt fort.

En sak som fick oss att emigrera var ju polisens kolapps i Sverige. Neeeej det är ingen kolapps, det är bara så att man inte utreder våldtäkter etc utan lägger allt krut på att utreda vilka kriminella som skjuter varandra. Allt prat om kolapps är ju förbjudet i Sverige, bara antydan gör att man stämplas som brun. Speciellt komiskt är det när vissa kulturkoftor sitter i Mexico och spyr galla över de som påtalar felen i Sverige. Jag hade f.ö. tänkt läsa och recensera den senaste boken från Exilmexikanen som tydligen skall till Rotterdam nu (har nog inget med rökat att göra) men väljer att helt strunta i dennes vidare författarskap efter det synnerligen dåliga attityden han visar på sociala medier. Ja det är Thomas Engström om ni inte fattat det.

Nåväl, åter till den spanska ordningsmakten. Sedan vi flyttade hit har jag kört igenom ett flertal poliskontroller. Aldrig blivit stoppad utan bara att de kikar in i bilarna. Man möter också poliser här nere flera gånger per dag. Mest från lokalpolisen, men även policia national och guardia civil.

Jag har sett två incidenter här nere med polisen och slås av hur jävla snabbt de är på plats. I det ena fallet var det några ungdomar som skulle grilla lite i en park/allmänning (obra här i torkan), en granne ringde polisen (och gapade så högt om det så ungdomarna hörde det och sprang iväg för allt de hade). Polisen var på plats inom 3 minuter, för att några grillade där det var eldningsförbud.. Polisen är alltså så manstark här nere så de kan skicka bil på det mesta som händer direkt. Ännu intressantare är respekten polisen hart. Ungdomarna (runt 16-17) sprang som gaseller när de hörde att polisen var på väg. Här nere lär man sig tydligen tidigt att polisen är inga man tjafsar med. Fick höra av en spanjor att polisen tidigt präntar in detta i presumtiva bråkstakar med batong i baksätet.

När det var skolstart i spanska skolan dök naturligtvis polisen upp och såg till så barnen säkert kunde gå över gatan och att inget annat skulle hända. Sedan visade det sig att polisen dyker upp efter varje skoldag och dirigerar trafiken så att ingen får för sig att ens snudda i närheten av de spanska guldklimparna.

Här nere är nämligen barnen ngt annat än i Sverige. Här är barn alltid välkomna och omhuldade, hårt hållna förvisso, men på restauranger mataffärer och överallt är det ofta så at personalen förs hälsar på barnen, eller går en extra runda runt bordet bara för att ge barnen en klapp på huvudet. Hela mentaliteten här nere är ju mkt mer familjär. Ute på restaurangerna sitter det alltid 3-4 generationer och äter, inte de stressade lattemorsorna som har egentid från sina jobbiga ungar i en kort break mellan tennis, dans och navelskådning.

Fun facts:

Guardia civil: 84,000 (även viss räddningstjänst här)
Policia national har 87,000 poliser
Mossos d'esquadra Kataloniens egen polis som ersätter GC och PN. 16,000 st
Policia local har 68,000 poliser
Municipal vigilantes En form av extrapoliser från kommunen där ingen riktig polis finns.

I runda slängar 260,000 poliser alltså på 46 miljoner invånare. I Sverige finns det på pappret 20,000 på 10 miljoner. Där man i Sverige ofta sitter på häcken vid ett skrivbord enligt poliserna ute på fältet. Alltså mkt polistätare i Spanien och de är mer ute på gatorna, skrivbordgörat kan nog någon liten gubbe bakom ett skrivbord sköta....




fredag 15 september 2017

Könsseparatistisk rastgård för hundar

I Förrgår råkade jag snubbla över en artikel i Södermalmsnytt. Först trodde jag det var ett aprilskämt, men vad jag kan se är det en äkta homo sapiens som på fullt allvar kräver tikens rätt med hänvisning till att patriarkala strukturer från människornas värld har sipprat ned till hundarna.




Att ingen ens kommit på tanken att man kan porta hanhundarna istället som inte kan tygla sina drifter speglar verkligen könsdiskrimineringen i vårt samhälle. Att patriarkatet följer med ända in på hundgårdarna hade jag aldrig kunnat tro.

Hon har nu lämnat som medborgarförslag att en könsseparatistisk hundrastgård för tikar anläggs vid den lilla gläntan vid caféet Nyfiken Gul vid Årstaviken. Hon menar att det kommer vara en fristad för tikarna, som ofta får finna sig i att bli hunsade av hanhundar även när de inte löper. Men hon stannar inte där.
– Jag tycker att Södermalm ska gå i bräschen och vara först med den här unika satsningen. Men det här är en större politisk fråga, jag nöjer mig inte förrän det finns minst en könsseparatistisk hundrastgård för tikar i varje stadsdel.

Så ha det så himla bra där i Sverige och upp till kamp i de stora frågorna!

Länk till södermalmsnytt

tisdag 5 september 2017

Haveriet kring åldersbedömningar kostar 20 miljarder per år


Som ni vet kära läsare följer jag fakta kring ett antal områden kopplade till migration. Ingen känslosås, bara siffror som ni kan få ta del av och sedan ta ställning till (jaja ibland framkommer min åsikt också..)

Ett sådant område är fakta kring åldersbestämningarna. Rättsmedicinalverket släpper statistik varje månad så det är bara att läsa innantill. 

Vill ni ha mer insikt i de olika bedömningarna kan ni läsa mina tidigare inlägg i frågan.

En del intressanta saker framgår av de som frivilligt testat sig.
 (Finns alltså inget tvång)

96,4% är manligt kön
621 av 4107 är möjligen yngre än 18 år. Dvs 15%.

85% har alltså ljugit om sin ålder.

Detta innebär att minst 3486 st har varit på svindyra HVB hem helt felaktigt. Lågt räknat kostar en ensamkommande på HVB hem 1900/dygn. Detta ger alltså att åldershaveriet kostat 20 miljarder per år.

Att stänga BB i sollefteå sparade 15 miljoner.

Enligt mitt förmedande är dock skulden i första hamd alla de godhetsknarkare som aktivt och hetsigt motarbetat all beröring av åldersfrågan. Faktum är att den fortfarande motarbetas, varför är helt obegripligt. Har man ett system där batn och vuxna får olika behandling måste man ju för tusan kunna skilja på dessa grupper....

Sedan kommer frågan om att man stoppat in vuxna män i skolklasser med flickor mellan 15-18, hur fan tänkte de här? Nätet är översvämmat av uppgifter kring missförhållanden i skolor där det stoppats in äldre män, men mkt lite skrevs i media om det. Lite konstigt.







lördag 2 september 2017

Emigrera del 14 Köpa bostad i Spanien

Äntligen!

Efter ett litet uppehåll fortsätter ni serien om att emigrera. De tidigare inläggen hittar ni på den särskilda fliken "emigrera" ovan, eller klicka här.

För nytillkomna läsare kommer här en kort resumé.

Vi har flyttat till Spanien. Slut// ;)

Skämt å sido, när man emigrerar som vi gjorde är det mycket mer att ta tag i än vi kunde ana. Man förstod ju att det skulle vara en del bök kring det ena och det andra men omfattningen gör att det krävs lite arbete och planering. Är man dock förberedd och har gjort sin hemläxa är det på inga sätt några svårigheter, utan förutsedda "utmaningar".

Detta inlägg kommer enbart handla om att köpa en fastighet i Spanien, kanske lite bakvänt, men det är ändå ett steg som många gör eller funderar på att göra ganska tidigt i processen. Det kommer senare komma inlägg om själva flytten och livet här nere.

Hitta ett objekt

Det första man gör som spekulant är naturligtvis at börja shoppa runt på mäklarsidor och leta efter sitt drömboende. En av de första saker man slås av är att priserna verkar vara helt random. Är det möjligen en apa som sitter och kastar pil på en tavla med utgångspriser? Ja så kan det faktiskt vara.

Precis som i Sverige är mäklarna här nere mer eller mindre sliskiga, en del mkt bra och seriösa finns också. Man ska dock ha klart för sig att marknaden här nere är helt oreglerad, vem som helst kan smälla upp en websida och bli mäklare. Man har inte heller någon exklusivitet på objekten utan kör med provisionsdelning. Oftast är det en eller två mäklare som har nyckel till huset, men huset listas på massvis med sighter. Om en spekulant kommer från någon mäklare utan nyckel så kommer ni träffa flera olika mäklare vid objektet och den mäklare med nyckel kommer behöva dela med sig av provisionen till den som kommit med kunden.

Detta system gör också att mäklarna helst lyfter fram sina "egna" objekt dvs där de har nyckel, då behöver de ju inte dela den fasta provisionen med någon. Detta gör att det finns klara risker med att låta mäklare X leta efter objekt åt er, de har mkt klara ekonomiska incitament att sortera fram objekt för högre egen vinning.

Då det inte finns någon samlad sökmotor för objekt och många hus som ligger ute kan vara sålda för länge sedan är det ganska bökigt att hitta något. Det absolut bästa är faktiskt om ni känner någon nere i området ni söker i och ber denne hålla utkik efter "vende" skyltar.

Annars är det så att man får sitta och söka hos mäklarna och maila dessa avseende intressanta objekt.

Har du dock på rekommendation hittat en bra mäklare så kan denne, när du hittat ditt objekt, ordna med visningar etc oavsett vilken mäklare du hittat objektet hos (provisionsdelning vet ni)

Priset

Att förstå vad som är ett rimligt pris är svårt här nere. Det är inte helt ovanligt att samma objekt ligger med olika pris hos olika mäklare. Anledning till detta kan vara flera. En anledning kan vara att objektet har sänkts i pris, men mäklaren har haft dåligt kontakt med säljaren och är därmed inte informerad om detta. En annan anledning kan vara att mäklaren drar en rövare och hoppas att köparen inte märker något och kan därmed hysta in en rejäl kommission och sedan finns det ju prutmån.

En annan sak är prisskillnaderna mellan objekt som kan tyckas likna varandra. Men först ska ni veta att vad gäller hus vs lägenhet får man ofta mkt mer för pengarna på hus här nere, lägenheterna är det generellt större tryck på då dessa ofta är eftersökta av pensionärer som cashat ut och vill bo bekvämt i en gated community vid en golfbana.

En vanlig anledning till prisskillnaderna är att många säljares dröm om att sälja inte matchar verkligheten. Seriösa mäklare tar inte in dessa objekt, men säljarna hittar alltid en mäklare förr eller senare som går med på ett pris 150,000€ över marknadsvärde. Detta hus blir dock osålt men då säljarna ofta inte är desperata utan fortsätter bo där samt hyra ut huset, ligger det kvar på marknaden.

Vissa fastigheter ser man dock börjar sjunka i pris efter några månader. Då vet man att det faktiskt är en seriös säljare som faktiskt vill sälja. Man ska också veta att många säljare vill sälja utan mäklare inblandade, normalt kan man då dela lite på "förtjänsten" att säljaren slipper mäklararvodet.

Köpet

Det man absolut inte skall göra är att köpa ett objekt utan egen juridisk oberoende hjälp. Erbjuder sig säljarens mäklare att ordna jurist, tacka nej. Dels för att mäklaren får del av juristens arvode (här nere bygger hela ekonomin på att man refererar kunder hit och dit och får del av arvoden) del för at du som köpare måste ha någon som enbart ser till ditt intresse. I en seriös transaktion är det alltid två advokatbyråer inblandade som ordnar formalian kring förvärvet.

För att köpa en fastighet krävs NIE-nummer (ett sorts personnummer) och bankkonto. Detta kan ta lite tid att ordna så ska ni köpa något är detta det första steget ni skall göra. Många erbjuder paket där man får hjälp med allt kring förvärvet, inkl detta.

Vid ett förvärv så skriver man förts på ett reservationsavtal. Detta innebär att huset tas bort från marknaden och man har tid på sig att undersöka huset med hjälp av sin advokat. Kostnaden för detta reservationsavtal brukar vara 3000+€ (vilket sedan dras från köpeskillingen). Efter några veckor betalas handpenningen. Denna är oftast 10% men ibland högre, det är en förhandlingsfråga. I Spanien är det inte så att man per automatik har svävarklausuler som gör att man kan backa ur ett köp om besiktningen/undersökningen uppenbarar stora brister. Detta är något man måste vara på det klara med och är en förhandlingsfråga innan man skriver på något.

Under tiden ovan gör ditt ombud sökningar i fastighetsregistret, hos kommunhuset, el och sopbolagen (för att undersöka obetalda räkningar som alltid är kopplade till huset och kan bli en otrevlig sak efter tillträde) samt hos notarien. Dvs inget man kan göra själv.

Ofta uppdagas problem med byggloven, något man ska se till så säljaren ordnar då det oftast går att registrera mot en avgift, i efterhand.

Om allt är i sin ordning sker tillträdet hos notarien och man betalar avgifterna till denne sam erlägger slutlikvid till säljaren. Se till så ni inte blir sena med pengarna här då detta kan vara känsligt. Bättre att redan ha betalat till er advokat så ställer denne ut checkar på banken och allt flyter på över disk hos notarien.

En viktig sak at veta är att man måste räkna med 10-12% på priset av objektet. Den stora posten är en transaktionsskatt som ligger på 8-11% beroende på region. Här i Andalusien är den ex progressiv från 8-10%
8% upp till 400,000€
9%400,000-700,000€
10% över 700,000€

Dyrast är på kanarieöarna tror jag.

Sen tillkommer procent hos notarien och rådgivningkostnader som är 0,5-1% ungefär.  Skall man låna pengar tillkommer olika avgifter om 2-4% på lånebeloppet också (i spansk bank). Kan man belåna ngt i Sverige är det ofta att föredra.

Köper ni av en utlänning är det viktigt att innehålla en del av köpeskillingen då ni blir betalningsskyldiga för dennes reavinstskatt om denne lämnat Spanien.

En mkt smidig lösning är att ge advokatbyrån fullmakt och sedan sköter de allt. Var dock noga så ni väljer en byrå som kan spansk rätt, inte ngn av alla de frifräsare som håller till här nere. Har de spanska advokater på hemsidan är det ett stort plus, om det dessutom finns svenskar där så blir det dubbelt bra med spanska experter men ni kan köra alltihop på svenska.

Fallgroparna här nere är många och det är en mängd faktorer man skall ta hänsyn till.

Nedan listar jag några viktiga saker kring köpet.

1. Få rådgivning på ett språk du behärskar
2. Skaffa NIE nummer
3. Öppna bankkonto
4. Låt en egen oberoende advokatbyrån göra en fullständig genomgång och sköta förvärvet åt dig
5. Anlita ev. en teknisk besiktningsman, finns billigare varianter man kan köpa som kan utökas.
6. Var säker på att din finansiering är iordning innan du skriver på något då det är svårt att backa ur.
7. Var noga med den mäklare/advokat ni väljer, gå gärna via referens.
8. Besök området ni funderar på, vissa områden blir rätt tomma vintertid. Kanske skönt? eller trist?
9. Lås inte fast er vid en mäklare ni är one off kunder hos dem. De vill maximera sin vinst. Kika runt
10. Det finns lurendrejare, speciellt inom mäklarkåren. Se punkt 4.

Jag har skaffat en mailadress till bloggen så om ni är seriösa och vill ha tips och råd kan ni alltid maila dit så kan jag bistå med tips på bra mäklare och advokatbyråer samt input om olika områden här nere etc.
->  mensanbetraktelser at gmail.com

Detta inlägg kommer jag förmodligen utveckla allteftersom när jag ser vad folk undrar kring.






tisdag 29 augusti 2017

SVT drar igång Trump-tisdag

Först trodde jag det var ngn form av skämt, men icke. SVT nyheter drar alltså igång ett stående inslagvarje  tisdag som heter Trumptisdag. 




Jag kan tänka på en mängd olika saker som berör Sverige mer och som isf vore mer angelägna om att ha egna dagar. Vad Trump tweetar eller bråkar med ngn i tfn om har mkt marginell påverkan på Sverige, om någon alls. Vad EU gör har mkt större påverkan, trist javisst, inte lika roligt som att häckla Trumps frisyr. Men vi talar SVT, man kanske tycker att de skulle vilja fullfölja sitt folkupplysningsuppdtag och släppa Trump-touretten?

Än viktigare vore ett inslag om vad Regeringen gör. Varför inte Löfventisdag, nagelfar alla beslut och Regeringssammanträden under veckan, ngt som verkligen påverkar folk, iaf mer än Trump.

SVTs nya satsning (eller vad man ska kalla det) är bara ytterligare ett steg i dummifieringen. Endast snabba klick och lättsmälta nedslag, noll fördjupning eller folkbildning. Gärna med någon form av vänsteragenda, trots sitt enorma oberoende. Lycka förresten till med den nya SVT skatten!

Eller så kan ni emigrera ner hit ;)